”Mat Härifrån – recept för krisberedskap och vardag”
Vi säger hej där till Ylva Gustafsson som är processledare för Livsmedelsstrategin på Länsstyrelsen i Värmland och Louise Rapplihn, handläggare risk och säkerhet.

Länsstyrelsen är aktuell med skriften ”Mat härifrån – Recept för krisberedskap och vardag”. Berätta vad det är för något?
-Vi har genomfört ett projekt där vi kopplat ihop målen i En livsmedelsstrategi för Sverige med totalförsvarets behov. Vi såg en potential att etablera kriskost som ett nytt marknadssegment för närproducerade livsmedel och samtidigt stärka livsmedelsberedskapen, säger Ylva.
Projektet som Ylva och Louise ansvarat för är ett samarbetsprojekt som planerats och genomförts under 2020-2022. Både pandemin och kriget i Ukraina har gjort arbetet mer aktuellt. Det är Kils kommun, Karlstads kommun, Kristinehamns kommun, Räddningstjänsten i Karlstadsregionen, Nifa, Livsmedelsverket och Länsstyrelsen Värmland som samarbetat i projektet. Det är kostchefer, koststrateger, kockar och säkerhetsamordnare som deltagit från kommunerna. Alla 15 recepten har skapats av kockar i de tre kommunerna.

– Vi har verkligen behövt utnyttja alla våra gemensamma kompetenser och kontakter för att komma framåt, menar Ylva. En viktig insikt är hur få livsmedel som produceras i Sverige och som även fungerar som kriskost, menar Ylva och Louise.

Men vad är då Kriskost?  
– Kriskost är, enligt projektets valda definition, livsmedel som kan lagras utan kyla i minst tre månader. Vi har även lagt till kravet att kriskosten ska vara producerad i Sverige. Råvaran ska vara svensk och hela förädlingen ska ske i Sverige, helst närproducerad i Värmland.

Produkter som kan lagras i rumstemperatur är ofta torkade, konserverade eller syrade. I projektet ställdes även kravet att alla kriskost-produkter som används i recepten ska finnas att köpa på marknaden, säger Ylva.

Svenskt och närproducerat är viktigt vid en kris!
Om vi vill ha möjligheten att köpa svenska livsmedel under en kris, då måste vi också köpa svenska livsmedel till vardags. Om efterfrågan är för låg blir det olönsamt för företagen att producera med konsekvensen att produktionen upphör, konstateras i skriften ”Mat härifrån”. Det går vidare att läsa att utan transporter och elektronisk kommunikation töms butikerna på varor inom ett fåtal dagar. Enskilda hushåll ska planera för att kunna klara sig en vecka, gärna mer. Det kallas att ha hemberedskap.

– Att ha en planering och ett beredskapslager med kriskost är ett sätt att ”köpa tid” vid en kris och därmed minska sårbarheten och belastningen för samhället. Beredskapslagrets storlek behöver så klart anpassas till antalet personer i hushållet, menar Ylva. Med ett hållbarhetsperspektiv, fortsätter Louise, är tanken inte att man ska ha kriskosten i en låda. Då är det stor risk att den glöms bort och därmed ökar matsvinnet. Tänk hellre att kriskosten är en del av din vardagsmat som alltid ska finnas hemma i lager och hela tiden omsättas.

Kriskost har flera positiva hållbarhetseffekter!
Transporterna minskar både när vi väljer närproducerat och för att de torra produkterna har lägre vikt och volym. Kyl- och frystransporter behövs inte för kriskost. Elanvändningen är lägre för lagring av livsmedel i rumstemperatur jämfört med kyl- eller frysförvaring.

Att laga mat under kris
– Snabb tillagning får vi med livsmedel småskurna i bitar som t ex pytt, wok eller soppa
– Välj livsmedel som har kort koktid.
– Tillagning utomhus över öppen eld, grill eller stekhäll.
– Stormkök och gasolspis är andra alternativ till elspisen
– Välj matvaror som kräver liten vattenmängd vid tillagning eller som kan ätas utan tillagning

I skriften finns råd till lantbrukare och livmedelsförädlare – berätta!
– Det finns en efterfrågan och en potential att utveckla nygamla marknadssegment för svenska och lokala livsmedel som är lämpliga för kriskost. För små lokala mathantverkarsföretag är kriskost en möjlighet. Det finns en ökad insikt om att livsmedelsföretag behövs i hela landet för att minska samhällets sårbarhet eller stärka livsmedelsförsörjningen. Produkter som kan lagras utan kyla kan skickas i paket och fungerar för e-handel. Vissa produkter kan troligen även säljas som frilufsmat, menar Ylva.

Vi säger stort tack till Ylva och Louise!

Läs tidskriften Mat härifrån. 

Ylva Gustafsson och Louise Rapplihn från Länsstyrelsen i Värmland.
Här på Stora torget i Karlstad vid invigningsceremonin av Krisberedskapsveckan 2022.