Frykenkakan med vispad grädde och hjortronsylt
RECEPT

Frykenkakan med vispad grädde och hjortronsylt

Story

”När vi 2014 skulle prova att starta café i liten skala, hemma i trädgården, ville jag hitta på ett bakverk som skulle kunna bli vår egen specialitet. Det skulle vara något nytt, men med rötterna i våra värmländska mattraditioner.
Skrädmjöl ville jag absolut använda, och sen gärna något bär från skogen. Efter lite funderande kom jag att tänka på de klassiska mandelmusslorna som min svärmor brukar göra till jul. Smakkombinationen mandel, grädde och hjortronsylt är suverän tycker jag, och dessutom visade det sig att skrädmjölet passade fantastiskt väl till.
Det rostade havremjölet gifter sig fint med mandeln och ger kakan en lite rundare och mustigare smak. Efter en del experimenterande fick jag till ett enkelt recept på en mjuk variant av svärmors mandelmusslor, som förstås fick heta Frykenkakan eftersom vi har vårt trädgårdscafé intill Frykens sydspets.
De första åren höll jag receptet hemligt. Men när Lena Sewall skulle göra sin fina bok ”En bit Värmland” och jag fick frågan om jag kunde dela med mig av Frykenkakereceptet, kunde jag inte säga nej. Så nu för tiden delar jag ut det om någon frågar.
Försöket vi gjorde 2014, att starta café i liten skala, blev också lyckat. Vi har haft öppet varje år sedan dess, fredagar och lördagar hela sommaren (utom midsommarhelgen). Vi serverar många olika bakverk, men Frykenkakan är fortfarande vår storsäljare.” // Sara Bodin Olsson, Fryksta Trädgårdscafé

 

Ingredienser

400 g mandelmassa
3 st ägg
100 g rumsvarmt smör
½ dl skrädmjöl
½ dl vetemjöl
Mandelspån att strö ovanpå
Smör att sörja formen med

Till servering:
Vispad grädde och hjortronsylt av bra kvalitet.
Vi dekorerar våra kakor med ätbara blommor, citronmeliss och färgglatt strössel

Instruktioner
Sara på Fryksta Trädgårdscafé berättar om Frykenkakan

Smörj kanterna på en springform och kläm fast ett bakplåtspapper i botten. Sätt ugnen på 175 grader. Ta fram smöret i god tid så det hinner bli rumsvarmt och skär det i små kuber.
Riv mandelmassan grovt. Blanda ner övriga ingredienser och rör till en smet, gärna med elvisp. Bred ut smeten i formen och strö över mandelspån. Grädda i 25-30 min, kakan ska inte ha alltför mycket färg. Låt gärna Frykenkakan mogna ett dygn innan servering. Servera med vispad grädde och hjortronsylt.

Recept och foto: Sara Bodin Olsson

Sara berättar om sin kommande bok ”Historisk Värmländsk Mat”, med äldre recept som är anpassade till dagens kök och råvaror.
– Det är ett riktigt drömprojekt, där jag fått möjlighet att testa många av de gamla recept som jag samlat på mig genom åren; jätteroligt och jättesvårt! Det är också kul att så många andra verkar nyfikna på det här materialet, det är inte bara jag som tycker att det är spännande, säger Sara och fortsätter.

–  Jag har valt ut drygt 40 favoriter, både välkända och ganska okända rätter och bakverk. En del av dom är värmländska klassiker, andra är mer allmänna och inte så lokalt färgade, men alla recept är nertecknade eller använda i Värmland. Jag har också försökt få till en bra blandning, så att det både är enkla vardagsrätter och exklusiva recept från högreståndsmiljöer. Det var väldigt stor skillnad på mathållningen mellan olika grupper i samhället för några generationer sedan! Sen väljer jag bara ut sådana recept som jag tänker att man faktiskt vill använda idag, som verkar goda och roliga att återupptäcka. De mustigaste och märkligaste rätterna har jag hoppat över.

Sara berättar om typiska värmländska maträtter.
– Det beror ju alldeles på vad du menar med typiskt värmländsk; tänker du dig en rätt som varit vanlig i hela Värmland, men bara här och ingen annanstans? Det finns nog knappast, men vissa rätter har förstås varit mer populära i Värmland än på andra platser och har kommit att förknippas lite extra med oss. Nävgröten har du ju nämnt, kolbullen, resken och klengåsen tycker jag också att man kan uppmärksamma, även om dom förekommer på andra platser också. Sen är det ju spännande med rätter som fått namn med ”Värmland” i, som Värmlandskorven, Värmlandssoppan och Värmlandskakan. Fast den vanligaste vardagsmaten har nog länge varit gröt, välling och grovt bröd. Och viss mjölkmat, som surmjölk eller tätmjölk och messmör. Sen har man ju ätit en hel del sill också, och på senare tid mycket potatis. Det är jätteroligt med gamla recept, men det är nog få av oss som idag skulle klara av att äta en helt autentisk 17- eller 1800-talsdiet! Jag hoppas att vi kan börja använda fler gamla lokala recept framöver, det finns ju så många att återupptäcka i olika handskrivna receptböcker och i arkivmaterialet. Vilken resurs! Ofta kan man ju också uppdatera rätterna en aning, utan att ändra för mycket, så att de passar på en modern meny. Servera dem med nya tillbehör t.ex. säger Sara.

Sara är aktuell med boken ”Historisk Värmländsk Mat” som lanseras hösten 2022.